Intervjuer - Last Days of April
(SWE)
J:
Var vänliga och presentera bandet.
A:
Jag heter Andreas, spelar trummor.
D:
Jag heter Daniel och spelar bas.
L: Jag heter Lasse och spelar gitarr.
K:
Jag heter Kalle och jag sjunger…
A:
…och spelar gitarr
J:
Första frågan är: jag tycker att ert ”sound” har förändrats från att
ha varit tämligen eget till ett mer radiovänligt ”sound”. Håller ni med
om det?
Kalle
spelar Le Tigre-låtar på datorn bredvid
A:
Sänk lite!
A:
Ja, det har det väl blivit.
K:
Ja, men det var två år sedan vi spelade in förra skivan.
A:
Och fyra år sedan vi spelade in första skivan. Det var någon slags hardcore
skiva.
J:
Var det Henrik 7” eller?
A:
Ja, den och skivan som heter Last Days of April.
J:
Den på Trust No One?
A:
Ja, precis. Och sen blev det någon slags pop, eller vad fan blev andra skivan?
D:
Smurfhits? (frågar Kalle vad som spelas)
K:
Det här är Le Tigre.
J:
Vad tycker ni skiljer ljudet och stilen från förra full-längdaren till denna?
K:
Förra full-längdaren var så där popig. Den här är hårdare och rakare och
roligare.
J:
Jag tycker det är softare nu.
K:
Ja, fast det är hårdare ljud produktionsmässigt…
J:
Det är ju bättre produktion.
K:
Ja, mycket!
D:
Förra spelades väl in lite sådär hastigt och lustigt.
K:
Hmm…eller…hastigt?
L:
Nä men lite sådär ofärdigt och oplanerat.
J:
Okej, hur känns det att bli jämförda med band som Jimmy Eat World och The Get
Up Kids?
K:
Det är ju bra. Eller *skratt* det är bra band.
J:
jag har ju fått skivan och spelat upp den för massa personer och dom tycker
att det låter jävligt Jimmy Eat World. Vad tycker ni om sånt? Att personer
tycker att ni bara låter som ett annat band?
K:
Kul, eller liksom…
A:
Vadå, att det är såhär ripoff?
J:
Ja, vissa tycker ju det.
A:
Det håller inte vi med om så det spelar ingen roll.
K:
Jag vet inte hur jag känner mig men vi är bättre än Jimmy Eat World.
J:
Vad hände med den turnén med Jimmy Eat World?
K:
Med Jimmy Eat World?
J:
Skulle det inte bli någon sådan?
A:
Vi sa det till dom att…
K:
Vi har aldrig varit på någon turné med dom.
D:
Vi har försökt att låta exakt likadant som dom *skratt*
A:
Nä men jag vet inte vad som hände med turnén. Lasse!
L:
Förlåt, förlåt.
A: Vet vi nåt om turnén? Var det sagt nåt?
K:
Med Jimmy Eat World? Det vet jag ingenting om. Det var Björn (Bad Taste) som
ringde upp och sa att Jimmy Eat World skulle komma till Europa. Dom var här och
gjorde tre spelningar i Tyskland.
J:
Jag kommer ihåg när dom spelade här i Lund och det var på Blekingska
Nationen och där kommer man inte in om man inte är student.
K:
Men jag såg någon konsert med dom och dom sög jävligt hårt.
J:
Idag så är det releaseparty för eran nya skiva. Hur känns det?
K:
Ehhh, det känns kul.
A:
Det känns lite som om vi redan haft ett releaseparty. Vi hade en
releasespelning i Stockholm förra veckan. Det var liksom den som var våran första
spelning.
J:
Några förväntningar inför kvällen?
A:
Dom som skulle komma har blivit häktade tydligen på någon slags Reclaim the
Streets.
J:
Var det inte meningen att denna skivan skulle heta Emovaganza från början?
L:
Det kan jag inte stå för.
D:
Inte jag heller.
J:
Kalle då?
A:
Det var arbetsnamnet.
K:
Det var väl tänkt att den skulle heta det som lite självdistans kanske.
J:
Varför bytte ni då?
K:
Jag vet inte. Vi hade Henke som har gjort omslaget som hade en jävligt snygg
bild på ett foto som det stod Angel Youth på. Så det är tagit därifrån.
A:
Vi är kristna *skratt*.
L:
Jag har blivit baptist *skratt*.
J:
Hur känns det med ett bolag som Bad Taste Records i ryggen? Just nu verkar det
som om dom kommer att satsa rätt så mycket på er.
K:
Vilka då? Bad Taste?
A:
Du menar i röven?
J:
Ja, exakt.
K:
Du är jävligt tråkig! (pratar med Andreas) Nä, men det är skitroligt. Bad
Taste är bra. De är jävligt bussiga och jobbar hela tiden. Jag kan ringa dom
klockan 10 på morgonen och klockan 11 på kvällen så är dom fortfarande kvar
där. Jag tycker dom är ascoola.
J:
Ni har ju spelat med både The Get Up Kids och At the Drive-In. När jag så The
Get Up Kids i Köpenhamn var de väldigt spydiga.
K:
Ja de var jäkligt spydiga.
J:
Hur är dom som personer utanför…
K:
Jäkligt spydiga!
J:
Båda banden?
K:
Inte At the Drive-In.
A:
Nä det tycker jag fan inte Get Up Kids var heller.
L:
Vi är väl lite mer tystlåtna på något sätt. Dom är ju amerikaner.
A:
Dom var lite sådär framåt…
L:
Du håller käften! *skratt*
K:
Ja men Get Up Kids var ju skitdryga. Trummisen var ju hur trevlig som helst, men
sångaren var ganska dryg. Men At the Drive-In är ju skitschyssta helt enkelt.
J:
Men Get Up Kids, när dom spelade i Köpenhamn. Dom hade alla deras roddare längst
fram och pratade bara med dom.
K:
Jag tycker Get Up Kids är skitbra men de hade sådär intränade danssteg och
grejer.
J:
Har du sett nya Okej, du vet tidningen?
K:
Nä.
L:
Är dom med där?
J:
Dom är med där ja.
A:
Fan va roligt.
L:
Jag kommer ihåg när jag faktiskt var med en gång, det var jävligt ballt.
A:
Det var ju en hårdrocks-tiding förut. Bara hårdrock.
L:
Det var någon kille från Kliniken som…
K:
Nu lämnar vi ämnet.
L:
Ja! *skratt*
J:
Kalle, du har släppt en 7” själv.
K:
Ja tyvärr.
J:
Kan du berätta om den?
K:
Nej, nej. Eller nä, den hoppar jag helst över. Den är ganska dålig.
J:
Då skiter vi i den. Henrik 7”, var det inte på tal om att den skulle återsläppas
Better Communication eller något sånt?
L:
Det har jag inte hört nånting om.
K:
Vad hette det?
J:
Better Communication.
K:
Jag vet inte ens vad det är.
L:
Är du dum? Det är ju Ivars jävla skit.
K:
Vem fan är Ivar? Jag känner ingen som heter Ivar. *skratt*
K:
Nä, jag vet precis vem det är. Han spelade bas med oss från början. Han vill
släppa Henrik 7” igen, men jag vet inte.
A:
Det är jobbigt att hålla på med gammalt…
K:
Ja, det vill vi nog inte göra. Det är roligt för dom som har den. Jag hörde
att det var någon tjej i Belgien (?) som…den hade suttit där på väggen för
300 spänn…så var det någon tjej från Tyskland som hade åkt dit och köpt
den.
L:
Det är helt jävla sjukt.
K:
Det är roligare om det är så tycker jag än att det trycks upp fler.
J:
Vad tycker ni om det, att vissa personer kan betala hur mycket som helst för en
viss skiva?
K:
Jag tycker det är ascoolt. Jag är sån själv. Jag köper allt jag kan få tag
på. Det är det roligaste som finns att samla på någonting, man blir så jävla
glad när man hittar nya grejer.
L:
Men det sjukaste är när någon köper våra skivor för 300 spänn. Det tycker
jag är bisarrt.
A:
Men om dom gillar oss…
L:
Ja, men det är lite konstigt ändå.
K:
Det känns ju konstigt för oss på ett sätt.
L:
Ja, men för en själv när man tänker att någon betalt 300 spänn för en
skiva.
K:
Det är smickrande måste jag säga.
L:
Jag skulle nog inte betala 300 spänn för den.
A:
Jag skulle betala mer än 300 för den. *skratt*
J:
Tre spänn kanske.
K:
Vad sa du? *skratt*
J:
Det finns ett band som heter Last Days of August. Har ni hört talas om dom?
ALLA:
Ja.
K:
Det fanns ett band som hette Last Days of April som skrev ett e-mail till oss
och ursäktade att de hade tagit vårt namn, alltså att de skulle byta.
J:
Hur känns det att ha ett bandnamn som är så likt?
A:
Det är ju mest slump. Dom är ju inte mindre än vad vi är. Dom är ju inte
lika tralliga.
J:
Finns det något i Last Days of Aprils historien som ni skulle vilja ha ogjort
eller som ni skulle vilja ändra på?
K:
Nej, vad fan…ska man säga sånt där kristet svar?
A:
Ja gör det?
K:
Ska jag göra det? Jag kan säga det.
A:
I Jesu namn.
K:
Ja, i Jesu namn. Nä, det har format bandet till vad vi är idag, av alla vår
misstag *skratt*. Nä men vad fan, det är klart det inte finns något man ångrar.
Sånt som gått åt helvete skrattar man ju bara åt. Det är ju bara roligt.
J:
På nyheterna för ett tag sedan visade dom ett klipp från en grafitti/trashing-film
som heter AREA08. Har ni hört talas om den?
A:
Hmm.
K:
Det har fan inte jag gjort.
J:
Det var ett gäng i en tunnelbanevagn som bara smällde sönder vagnen totalt.
Vad tycker ni om budskapet och innehållet av en sådan aktion?
K:
Jag vet inte, har aldrig hört talas om det. Det jag får höra nu låter inte så
jävla…
D:
Dom gör väl det för att få uppmärksamhet eller att dom inte kunde göra något
annat.
A:
Det är ganska talanglöst kan man säga att ha sönder en vagn. Jag blir bara
sur.
D:
Det var någon som var med i tidningen efter och sa ”Jag var med - Därför
gjorde vi det”.
L:
Jag har inte sett videon själv så jag kan inte uttala mig om vad som hände.
Jag kan tänka mig att det skulle vara rätt roligt. Jag förstår inte vad
budskapet är.
D:
Jag har sett den och tyckte det var jävligt schysst.
A:
Nä men, jag filmar mig själv när jag slår sönder en bil på gatan. Det är
så jävla bisarrt. Har man så jävla tråkigt? Nä, jag vet inte. Jag tycker
det är sjukt.
D:
Det är en jävla lätt utväg istället för att ta tag i problemet. Istället
för att göra någonting kreativt.
J:
Man kan ju skriva något istället.
J:
har ni hört ett band som heter Keystone Sinatra från Arvika?
ALLA:
Nä.
J:
Skit samma. I nummer ett av fanzinet så frågade jag om det gick bra att blanda
politik med emo. Oftast så ser man t.ex. att emo-texter handlar mycket om kärlek,
men går det att ha politiska emo-texter?
A:
Om man vill.
K:
Jag vet inte. Man får väl skriva vad man vill. Emo är ju bara popmusik.
L:
Jag tänkte på Trapdoor Fukking Exit, dom är ju ganska politiska om dom kallar
väl sig emo?
K:
Är dom det?
L:
Jag vet inte? Dom spelar någon slags slammrig emo.
A:
Alltså genren emo bygger ju lite på att texterna är…
K:
Emo står ju väl för emotional eller?
L:
Jag vet inte vad det står för.
K:
Klart det kan vara politiska texter i det.
A:
Och känslor om politik. Kan man ha känslor om politik?
K:
Ja, det kan man ha. Jag vet inte, det kan man säkert tror jag.
J:
Det är bara tre frågor kvar.
L:
Skärp er nu. Vi får försöka svänga till något bra nu.
J:
Vilken fråga glömde jag att fråga er?
K:
Vem som har störst balle i bandet?
J:
Det kan du ju svara på också.
K:
Nä, jag tror inte det.
L:
Jo….nä. Vilken fråga glömde…
K:
Jag vet vem som har störst pung i Stockholm. *skratt* Jag vet inte vad jag ska
svara på det.
A:
Det måste det fråga som sista fråga, du har ju två frågor kvar.
D:
Min portkod kanske.
J:
Vi tar nästa. Vilken fråga är ni glada att jag inte frågade er?
K:
Vem som har störst balle. *skratt* Nä, jag skojade.
L:
Gud va du var rolig idag då.
D:
Berätta om er historia.
J:
Kan ni göra det? Lite kort…eller långt. Det är upp till er.
K:
Vi bildades i somras och spelade in en skiva som heter Angel Youth. Allt annat
innan är bara fake.
D:
Det blir så långt.
K:
Du kan få historian av Björn, han har skrivit en jättelång med lyckligt
slut.
J:
Är det något ni vill tillägga?
K:
Vi får fan ursäkta oss lite.
D:
Är det något mer du vill veta?
J:
Nej. Jag har inga fler frågor.
K:
Är du sur?
L:
Får vi radera bandet?
K:
Säg något mer nu. Säg något smart som förlåter allt dumt vi har sagt.
A:
Vi är inte så bra på intervjuer. Vi är bättre på musik.
K:
Säg något nu som förlåter.
A:
När kommer nästa ut? Nästa tidning.
J:
Om en månad kanske.
K:
Vad kommer det mer att innehålla?
J:
Vi kan avsluta intervjun först.
K:
Nej vi tar det här på band.
J:
Black Cat #13 från Kanada, ett band från Ängelholm som heter The Cache, ett
skivbolag från Tyskland som heter Chrome Saint Magnus, och en intervju med Hot
Water Music…
K:
Det vet jag vilka det är.
J:
Och kanske Kid Commando.
A:
Kid Rock?
J:
Kid Commando.
L:
jag vet inte vad vi ska säga. Vi får ursäkta oss.
A:
Vi har åkt väldigt långt idag så vi är trötta, det kanske förklarar lite.
L:
Vi är födda i en ganska liten stad också som var så full av bönder och
idioter.
Tillbaka till Intervjuer | Kolumner | Personliga skriverier | Noveller | Länkar